söndag 20 november 2011

Beredskap i onödan?

Jag har i ett antal tidigare inlägg kommenterat beredskapen (eller snarare frånvaron av beredskap) inom snöröjningen hos SJ, SL och Trafikverket. Vintrarna 2009 och 2010 var hårdare än de föregående tio åren. I sin effektiviseringsiver så har myndighetscheferna gradvis skurit ner på beredskapen under de milda åren. De sparade pengarna har betalats ut till staten i form av vinst. Ingen tänkte på att de sparade pengarna kom från en verksamhet som kan behövas. Resultatet blev som förväntat kaos, då det icke förväntade förväntade kom ned från himlen i form av fruset kristalliserat vatten.

Beredskap för att röja snö har många likheter med militär beredskap. Någon antar att det finns en hotbild och sedan dimensionerar man resurser som ska stå i beredskap för att möta hotet. Det är nog inte för inte som f.d. C INS fått arbete på SL för att möta den kommande vinterns utmaningar.

Hotet kan givetvis vara mer eller mindre sannolikt (snöfall är dock betydligt vanligare än krig, i varje fall på våra breddgrader). Om konsekvensen är stor så måste man vara beredd. Problemet är att beredskap kostar pengar. När styrelsen ser att det finns resurser som inte används så är det ofta svårt att motivera varför de finns. Argument som "det snöade ju för 10 år sedan!" och "vem vet vad som händer nästa vinter?" brukar sällan bita på ekonomer.

SJ har nu börjar reagera. Men inte är det för att man misstänker att vintrarna kan vara hårdare än föregående. Inte heller så är det för att det kostar samhället stora pengar att kommunikationen står still. Anledningen är givetvis att varumärket fått sig en törn och det är risk för att kunderna sviker. Inga kunder innebär inga pengar till bolagen och därmed inga bonusar till cheferna.

2010 lovade SL höjd beredskap. Utfallet blev dock inte så lysande. Nu kräver politikerna ökad beredskap. Frågan är bara om de kommer att skjuta till de pengar som behövs? SJ bygger bl.a. snöstaket för att skydda banvallarna från drivsnö i Skåne. De fackliga företrädarna ger inte många ören för bolagschefernas uttalanden.

Försvarsmakten har tidigare stöttat med inneliggande värnpliktskullar för att hjälpa Trafikverket att röja snö på viktiga knytpunkter. Hur gör vi nu när värnplikten är slopad? Vill våra fast anställda soldater skotta snö? Eller kommer Hemvärnet få ställa upp, då de ska stå för de nationella insatserna? Vi får inte glömma att en av Försvarsmaktens huvuduppgifter är stöd till samhället. Hur är dagens insatsförsvar designat för detta? Vill våra yrkessoldater skotta snö?

Begreppet "Den svarta svanen" försöker att mentalt beskriva det som är så osannolikt att vissa säger att det aldrig kommer att inträffa. Trots detta så inträffar osannolika händelser om och om igen.

Vintern har startat mycket milt. I stort sett så är hela Sverige fortfarande snöfritt. Detta innebär att den utökade beredskapen kommer att få stå och luta sig på snöskovlarna. Än så länge så har frånvaron av snö inneburit att kommunerna i norra Sverige sparat massor av pengar. Risken är stor att politikerna och myndighetscheferna kommer att dunka varandra i ryggen och gratulera för den lyckade satsningen. Nästa år blir det nog nedskärningar igen. För oss vanliga svenskar är det bara att förbereda sig på att gå i nödbivack när strömmen försvinner och snön gör att gatorna blockeras för trafik.

Precis som en Försvarsmakt är designad att vinna det senaste kriget (för Sveriges del blir det med andra ord inget krig) så är snöskottningsberedskapen designad för att klara av den snö som föll i fjol!

P.S: Just nu varnar SMHI för snö i norra Sverige. Någon som vill slå vad om att orden "snö" och "kaos" i olika kombinationer dyker upp på morgondagens löpsedlar?

Läs MSB:s rapport om snöfallen 2009/2010.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar