torsdag 21 oktober 2010

Finns det en ångervecka?

En del kommentarer på avtalsdebatten anser att det är OK att vänta på ett utlandsavtal. Det är därmed inget problem att skriva på det nya anställningsavtalet utan att veta alla förutsättningar.

Jag tänkte belysa vilka problem som kan uppstå om man ger sig in i en livssituation utan att riktigt fått klart på vilka förutsättningar som gäller.

HAW - Heawy Airlift Wing är ett gemensamt projekt mellan ett antal NATO och PfP nationer för att skapa tillgång till en strategisk transportresurs i form av C-17 Globemaster III.

Detta projekt har av många setts som början på något nytt. I framtiden kan liknande projekt bildas för t.ex. lufttankning, strategisk UAV m.m. Men för att den möjligheten ska finnas så måste detta pilotprojekt (i dubbel bemärkelse) lyckas.

Sverige är näst största nation i samarbetet och har köpt in 550 flygtimmar per år som bl.a. används för att transportera ner tung materiel till vår insats i Afghanistan (Hmm...undrar hur detta redovisas mot Regeringen. Är det inom eller utanför budgeten för internationella insatser?). Förutom att vi har köpt in flygtid så ska vi även bidra med personal i form av bl.a. stf flottiljchef, piloter, tekniker m.m. Dessa har flyttat ner till Ungern med familj och barn och förväntas vara där nere i minst 2-3 år långa "missioner".

Det gick oerhört snabbt att sätta upp förbandet, vilket alla såg som en stor framgång. Personal rekryterades i blixtfart och skickades till England och USA för utbildning. Man tog tyvärr inte vara på tidigare svenska erfarenheter från verksamhet i Ungern. FMV försökte framföra sina erfarenheter från uppstarten av den svenska Gripensupportgruppen i Kecskemét i Ungern, men det mesta sändes mot döva öron.

Nu börjar konsekvenserna av den snabba uppstarten visa sig. Tre av fyra utbildade svenska piloter har sagt upp sig från HAW!

Vad är det då som gått snett? En faktor är familjesituationen. Försvarsmakten har inte förstått vad det innebär att flytta en mängd människor med familj till ett land där språket är en stor utmaning och stänger familjen ute från möjligheten till umgänge med lokalbefolkningen. Vi har dessutom i Sverige inte samma tradition av hemmafruar som i många av NATO-länderna. Kulturchocken är med andra ord betydligt större för en svensk familj än t.ex. en familj från Bulgarien. För den flygande personalens familjer är påfrestningen ännu större då internationella transporter innebär att dom ofta är borta från familjen.

Den andra faktorn är arbetstidsavtalet. Gäller svensk arbetslagstiftning när man tjänstgör i Ungern?

2009-12-09 (HKV 01 800:67 603) hölls ett möte på HKV där man försökte belysa följande frågor:

För närvarande är uppfattningen i verksamheten i Ungern, att amerikanskt regelsystem gäller. Det har även fattats ett beslut om detta av stf C HAW, som är tillika svensk SNR i HAW.

För närvarande leds verksamheten i HAW utifrån ett amerikanskt perspektiv där HAW ledning anser sig ha stöd i SAC MOU för detta förhållningssätt. Detta leder fram till följande frågeställningar:
- Vilka arbetsrättsliga lagar, regler och avtal gäller för svenska personal i HAW?
- Finns det stöd i SAC MOU att leda verksamheten enligt en enskild nations regelverk?
- I så fall, vad blir FM:s förhållningssätt?


Rätt så tunga frågor som skulle besvaras EFTER det att verksamheten i Ungern startat!

Arbetsrättsfrågan löstes ganska så snabbt.

JUR anser att det inte finns några tveksamheter i att det är svensk lagstiftning som gäller för svensk personal och att ledningen i HAW måste anpassa sig till de ramar som gäller enligt fastställda kollektivavtal.
JUR G Jonasson: Svensk rätt gäller generellt för svensk personal utomlands. Inga undantag finns i URA. Ledningen i HAW måste anpassa verksamheten i HAW till de nationella lagar, regler och avtal som finns bland medlemsnationerna. SAC MOU tillförsäkrar att svensk lag gäller för svensk personal.
JUR M Sandbu: Läste ur SAC MOU kapitel 15 och 16. Nationerna utövar FULLCOM (innehållande ADCON) för sin personal, vilket bland annat innebär personaltjänst, genom nationens SNR.


Not: SNR - Senior National Representative är den som ska leda den svenska gruppen i Ungern och säkerställa att den fungerar på ett bra sätt. Ett problem i denna debatt är att detta är en och samma person som även är stf flottiljchef, som med andra ord också har ett uppdrag att se till att verksamheten fungerar.

En annan aspekt som kom upp i diskussionen var långa arbetspass (upp till 22 timmar) och att sömnmedel brukades vid vila INNAN flygning för att säkerställa att piloten anpassade sig till snabba växlingar mellan tidszoner. Detta är godkänt enligt den amerikanska verksamhetsmanualen. I Sverige är motsvarande krav för militär flygtjänst 6 timmars sammanhängande sömn per dygn och alla droger är förbjudna om dom inte godkänts av svensk flygläkare.

Mötet konstaterade att verksamhetens bedrivande avviker från ett svenskt sätt att bedriva flygoperativ verksamhet, och att detta förhållande ger upphov till bekymmer hos svensk personal i HAW. Det konstaterades också att beredningsprocessen inför manualernas fastställande ägt rum utan att HKV eller HRC givits möjlighet att yttra sig.

Så långt allt gott. Ovanstående mötesresultat gavs 2009-12-23 ut som ett formellt beslut av HKV (HKV 01 800:69104). Beslutet var dock interimistiskt i väntan på att verksamhetsmanualerna för HAW skulle uppdateras. Den militära säkerhetsinspektionen gav därför 2010-01-13 ut ett uppdrag åt HKV (HKV 16 530:50423) att redovisa när ändringarna införts.

2010-01-15 svarade HKV (HKV 09 100:51093) att man beroende på insatsen på Haiti var tvungen att göra avsteg från de svenska regelverken.

SAE HAW genomför operationer med C-17 mot Haiti för stöd i katastrofarbetet. Detta sker i enlighet med tidigare lokalt beslutade planeringsförutsättningar i syfte att skapa operativ handlingsfrihet. Strävan ska vara där så är möjligt att hålla sig inom FOM-A TP Specflyg/FPL 102.

2010-03-16 gavs ett tillägg till det militära regelverket för flygverksamhet RML ut (HKV 02 810:54002). Nu har man helt plötsligt anpassat de svenska reglerna till att mer överensstämma med de amerikanska. Det interimistiska beslutet ovan togs därmed bort.

D.B.5.6.4. Besättning och övrig flygsäkerhetspåverkande personal som tjänstgör ombord på strategiska transportflygplan får normalt ha en sammanhängande flygtjänstperiod om maximalt 18 timmar samt en därpå följande ”post flight” period om maximalt ytterligare 1 timme.

Vid utökad besättning får den sammanhängande flygtjänstperioden uppgå till maximalt 24 timmar samt en därpå följande ”post flight” period om maximalt 1 timme.

Varje flygtjänstperiod skall följas och föregås av minst 12 timmars sammanhängande vila.

Flygoperatör skall, innan långa flygtjänstperioder (mer än 18 timmar) tillämpas, etablera ett program inklusive utbildning, accepterat av FSI, för att motverka trötthet såväl inom flygtjänstperioden som kumulativ trötthet över tiden.


Detta fastställdes 2010-06-07 (HKV 01 800:51728). Det intressanta är att den nya åsikten skiljer så pass mycket från de som togs upp på mötet 2009-12-09. Visst är det säkert OK ur flygsäkerhetssynpunkt, men hur mycket har man gett efter för ledningen på HAW? Man ser tydligt hur de utländska verksamhetskraven innebär att svensk personal får anpassa sig.

Nu hade dock personalen tröttnat under tiden. De nya förutsättningarna som inte längre motsvarade de villkor som gällde då kontraktet skrevs på medförde avhoppen som jag inledde detta inlägg med.

Vilken konsekvens kan detta få? Då jag inte är helt insatt i kontraktet, så får jag nöja mig med att spekulera en del.

- Med stor sannolikhet måste Sverige bidraga med ny personal, eller betala någon anan för att göra jobbet. Risken är annars att vi inte får ut den flygtid vi har betalat för om inte tjänsterna bemannas!

- Konverteringsutbildningen av en C-17 pilot kostar i grova drag $250.000/man. Då ska dom dessutom i grunden ha en svensk militär transportflygsutbildning (civilt certifikat samt inflygning på Tp 84, Tp/S100 eller Tp/S102). Med stor sannolikhet så ingår det utbildning av x stycken piloter och tekniker i kontraktet, men tillkommer det fler än så så får Sverige ta fram plånboken (om det ens är möjligt med tanke på eventuell brist på lediga elevplatser på skolan)

- Värst av allt är nog att Sverige förlorar ansikte då man visar på att vi inte kan säkerställa personalförsörjningen till ett mycket viktigt projekt. Detta är inte bra inför framtida samarbetsprojekt.

Vissa kan kanske tycka att personalen på HAW är gnälliga som inte kan anpassa sig till utländska regler. Vår svenska personal i Afghanistan är trots allt ibland i strid längre tider än så. Men det intressanta i detta ärende är att Försvarsmakten som så många gånger förr inte klarat ut vad som gäller INNAN man startar upp en verksamhet. Därmed så har personalens förväntningar och den lön man accepterat inte stämt överens med den verklighet man hamnat i. Piloterna fick ett lönetillägg på 5000.- i månaden för tjänsten på HAW. I detta fall så motsvarade inte kompensationen de extra påfrestningarna på officerarna och deras familjer.

Att många anställda i Försvarsmakten tvekat på det nya anställningsavtalet beror till mycket på negativa erfarenheter sedan tidigare. Lita på din arbetsgivare säger vissa, men historiken är inte särskilt förtroendeingivande...

P.S: En intressant aspekt på HAW är att man kör uppdrag för NATO, vilket en svensk besättning kan ha problem med.

17 kommentarer:

  1. Ett tungt inlägg.

    Track Record ljuger inte.

    En sak man fundera över är hur FM samlade Track Record ser ut om 10 år...

    Förr eller senare behövs det förtroende man nu schabblar bort.

    SvaraRadera
  2. Jag tycker det är stor skillnad på den här situationen och den andra om obligatoriet och Utlandsstyrkans avtal. Där finns ett tydligt avtal tillgängligt.

    Jag vet inte hur det ser ut i den här situationen. Tyvärr är jag för dåligt insatt i vilka avtal som gäller vid utlandstjänstgöring som ligger utanför Utlandsstyrkan. Hur ser det ut för de som tjänstgör i Bryssel t ex?

    Om nu tre av fyra har sagt upp sig så borde det leda till avsevärt bättre villkor om nu FM har ambitionen att fortsätta verka i Ungern. Tillgång och efterfrågan styr oftast i slutändan.

    SvaraRadera
  3. @CS: Det som är lite intressant med dessa typer av "fredliga" tjänstgöringar är att med det nya anställningsavtalet så kan det bli tvingande att göra även dessa typer av tjänstgöringar.

    Redan idag beordrar (då det inte finns frivilliga med rätt kompetens) förbanden piloter till bl.a. Flygskolan och HKV för att säkerställa att resurser finns med tillhörande påverkan på familjesituation med pendlingar m.m.

    Detta var inte möligt innan 1993 då officerare upp till majors grad var lokalt anställda vid respektive regemente/flottilj. Numera när man är centralt anställd i Försvarsmakten så är det till att köpa läget.

    Risken är därmed stor att liknande situationer kan uppstå med andra typer av missioner både insatser och stabsbemanningar.

    Jag kan bara nämna att det den senaste tiden har varit svårt att rekrytera personal till Tjeckien och Ungern då utlandsavtalet varit för dåligt! Thailand var inget problem då det är en ny erfarenhet och ett intressant land. Men beroende på vilka erfarenheter som första supportgruppen får så kan även Thailandrekryteringen få problem i framtiden...

    SvaraRadera
  4. Sagt av ÖB i Officerstidningen nr 6 2010:
    "Jag har ingen ambition, och det har ingen annan i organisationen, att tvinga folk. Varför ska jag bestiga berg när jag kan gå över en kulle?

    Det är normal personalplanering i dialog med den enskilde som gäller. Ingen kommer att tvingas.

    Har du hinder, fysiska, psykiska eller något
    annat problem just nu i din sociala situation
    som sätter käppar i hjulet, då är det så – och
    då ska vi ta hänsyn till det på ett adekvat sätt."

    Det låter ju förvillande likt en ansvarstagande arbetsgivare – rent av nästan trovärdigt.
    Visste man inte bättre skulle man nästan kunna tro att det är sant.

    Åter till verkligheten…
    Fårskocken bräker redan hysteriskt i humorkubens ändlösa korridorer om att med stöd av internationella tjänstgöringsskyldigheten tvinga personalkategorier med unik kompetens, bl a helikoptertekniker och piloter, tjänstgöra i kommande missioner.

    Upp till bevis ÖB!

    SvaraRadera
  5. Man kan tro att vi är lite "trötta"! Varför kan inte vi om amerikanarna kan?

    Jo! Så här ligger det till!
    När en amerikansk pilot har gjort sitt jobb för nationen och tjänstgjort i diverse världsdelar med fruar och barn hemma eller stationerade på de olika baserna så går han i pension och med stor procentdel av lönen dessutom! Sedan börjar han arbeta för United eller Pacific eller något annat företag som betalar än bättre! Då är han 38 år och svensken har ytterligare 17 år till av tjänstgöring med utlandsobligatorium!

    Avtalen måste säkerställa att persona stannar tjänstgöringstiden ut! Annars har FV aldrig någon som helst kontroll på sin personalvolym över tiden. Som sagt så måste man inse att utbildningen av militära piloter är så pass dyr att man inte i längden har råd att sjabbla bort individer på usel personalvård!

    /H

    SvaraRadera
  6. Kan UD så kan väl FM? Det är kanske bara att inse att stora delar av den personal som jobbar i Försvarsmakten helt enkelt inte platsar i en internationell organisation. Inte deras fel, de började ju jobba under helt andra förutsättningar. Nu sitter vi med den personal vi har och får väl ge dem de förmåner de tydligen måste ha för att göra sitt jobb.

    SvaraRadera
  7. Visar det sig att inte FM och Sverige klarar de åtaganden som man undertecknat i Papà. Så förmodar jag att det tolkas som kontrakts brott, vilket kan bli väldigt dyrbart. Likaså gäller de kontrakt man skrivit med Tjeckien, Ungern och Thailand i Gripen affärerna. Skall det stupa på att FM är så inkompetent och oförmögen till att värdera familjer och anställdas situation för att ge marknadsmässiga ersättningar och förmåner.
    Vi må hoppas att inte fler affärer går i lås där FM tas i anspråk - då rasar korthuset samman.

    SvaraRadera
  8. Finns minst två sidor på detta mynt.

    På ena sidan en inte alltför kompetent arbetsgivare som på alltför grunda analyser fattar beslut med långtgående konskevenser, utan att skapa förutsättningar för att uppfylla ingångna multilaterala avtal.

    På den andra sidan ett gäng flygk**a ff. som sprang benen av sig för att få kröna karriären med att flyga C-17 och som inte tillräckligt nyktert gjorde en kostnads-/intäktskalkyl.

    Lägg därtill en (över)ambitiös svensk överste och f.d. flottiljchef som inte fick bli general och som för att tröstas "nästlade" sig in som projektledare och i den rollen förhandlade alla avtal för att sedan få en egen inflygning på C-17 och bli stf chef på HAW.

    Inte ens TV4 hade kunnat göra en bättre dokusåpa....

    SvaraRadera
  9. Vi har utlandsavtalet som idag är dåligt (ett stort hån) om vi jämför med alla andra nationer. Vi har nu också obligatoriumet. Utlandsavtalet är uppstyrt men fantastiskt dåligt, ett temporärt avtal eftersom FM och officersförbundet inte kunde komma överrens men som fortfarande gäller.
    Obligatorium som vi alla, mer eller mindre, valde att skriva på utan några styrningar. DEn lojale officeren valde att än en gång ställa sig på alla fyra och göra som han/hon blev tillsagd. För FM var detta det bästa som kunde hända. Man vill inom FM ha ett större skifte på personal, officer som soldat. Det var länge sedan FM gick ut och sa att man ville ha en större personalrotation. Nu kommer man att få det, utan att det kostar. När officeren börjar bli för trött för att kunna skickas skall han ut ur firman. Det kommer bli jätte enkelt, skicka honom på en utlandstjänst, i krig eller fred spelar ingen roll och hota med att det blir en lång tjänstgöring eller två tätt följda och han kommer säga upp sig. Ingen kostnad för FM men för officern som har blivit 45-50år och ingen annan utbildning kommer få det tufft att hitta något nytt. FM har inget ansvar, han sa ju trots allt upp sig själv.

    Jag skrev på med tanken liksom de flesta att när jag inte orkar eller familjen säger nej kommer jag att sluta. Frågan man skall ställa sig är bara när man skall välja att sluta, på sina egna villkor eller FM?

    Still going strong dock, 5 insatser avklarade, 6 snart på gång med en nyfödd hemma. Min fru borde vara den som får en medalj när jag är borta. För pengar får hon inte, de går allihopa till hushållet och att hon går ner till 50% för att orka med allt. Kvar har hon stressen och ensamheten när ngt händer och en man som kommer hem några månader senare utan några undansparade pengar. Varför skulle jag åka igen sa jag? Lojal? Jag tror det... men hur länge?

    Bitter må jag kallas men jag funderar över vad jag, frun och barnen kommer få för det?

    SvaraRadera
  10. MarkUS, du jämför med andra nationer. Men betänk då att i många länder med yrkesförsvar är varken soldat- eller officersyrket något man gör på livstid. Den inställningen måste bort i Sverige. 5-10 år som officer och sedan ut i det civila borde vara standard, de som har specialistkunskaper eller vilja och talang att ta sig uppåt i organisationen blir kvar. Det här systemet där alla får påse vi har i Sverige fungerar inte längre.

    SvaraRadera
  11. Till anonym 16.14.

    I många andra länder får man pension efter 15-20 år som tack för sin insats. Om vi nu ska ha liknande skyldigheter som i andra länder med yrkesförsvar, borde vi ju rimligtvis också få liknande förmåner.

    /Ho

    SvaraRadera
  12. FM nämner i olika forum att vi har ett gällande utlandsavtal, avtalet går visserligen ut till årsskiftet men kommer att prolongeras tom det ett nytt är framtaget i förhandling med Officersförbundet. Med detta avtal menar FM att förutsättningarna för en utlandstjänsgöring är kända. Problemet som jag ser det är att det utlandsavtal som nu finns är tecknat med frivillighet som grund och inte alls är tillräckligt bra för att kompensera för de kostnader och annan negativ påverkan en utlandstjänsgöring har på familjen. Vid en frivillig utlandstjänsgöring kan jag själv tillsammans med min familj välja om det trots allt är värt att åka. Beordras jag utomlands borde avtalet kompensera mig fullt ut. Att avtalet gäller för utlandsstyrkan och där personal som skrivit på en tjänstgöringsbekräftelse och därmed inte borde gälla allmänt för personal i FM väljer FM (och Officersförbundet) att bortse ifrån, jag tycker detta är fel. Jag litar som många andra inte heller på FM tal om att vara en god arbetsgivare det är dessutom mycket svårt att vara det när det finns befattningar med en mycket begränsad personalstock att välja ur (ex EOD, IEDD, Hkp mf) Utlandstjänst är och det bör vi anställda ställa upp på en del av FM uppgifter, tycker vi inte det så skall man kanske beroende på kompetens och egna uppgifter söka sig bort från FM. Men obligatorium utan att ordentligt beskriva vad det innebär, utan ett avtal som är utformat utifrån ett obligatorium och utan personalramar som harmoniserar med behoven utomlands är fel.
    Själv har jag gjort en sväng i Afghanistan och hoppas få åka ner igen, tyvärr finns det inte så många befattningar innom mitt område så jag vet ej om jag kommer att få möjligheten.

    SvaraRadera
  13. @Ho

    Ja, och? Självklart måste hela systemet göras om, inte bara en del. Det är ju det som är min poäng. Kan man överhuvudtaget inte yttra sig i debatten utan att först göra klart vilket fantastiskt jobb alla i FM gör och vilka förmåner och belöningar alla borde ha?

    SvaraRadera
  14. Jag brukar normalt ha en mycket negativ inställning till hur FM "plockar russinen i kakan" när det gäller vad andra nationer gör. Ofta glömmer vi att anta ett holistiskt perspektiv och dels förstå det system vi "lånar" ur och dels ta med det som kostar eller hantera de negativa i systemet. MEN i fallet med HAW anser jag att vi bör acceptera att USA mfl har beprövad erfarenhet då det gäller strategisk transport och vi har det inte. Om dom kan flyga ett visst antal timmar bör rimligtvis vi kunna det också. Sedan har HKV sagt tvärnej till droger och då ska ju dygnsdosen av timmar minskas! Faran är dock att fiffiga chefer kommer snegla på det strategiska regelverket då det är "viktigt" dvs ännu en gång plocka russin! HAW kan lära oss mycket men det viktigaste vi kan lära oss själva är att säga NEJ någon gång ibland, själv har jag riskerat alltför mycket för att inte bli betraktad dom nejsägare!

    SvaraRadera
  15. @Mighty: USA har mycket att lära oss när det gäller långa flygningar. Det gäller både strategisk transport och lufttankning.

    Dock så bör vi passa oss för drogerna som används ibland.

    Norge har sagt tvärnej till "uppers" i form av lätta doser amftamin. Man tar hellre sömnmedel för att säkerställa att piloten är utvilad innan uppdraget. tester har genomförts med koffeintabletter, men koffein håller tyvärr inte skärpan uppe...

    Men sensmoralen i denna lilla berättelse var inte om USA har rätt eller inte, utan om kontraktsvillkor som ändras efter att tjänsten påbörjas.

    SvaraRadera
  16. Nu direktrekryterar vi till C-17 i Ungern enligt länken nedan.

    - Men om tre erfarna svenska flygförare sagt upp sig, så räcker det väl inte med att tillföra två rookies?

    "De andra två av oss skall till USA i några månader för att göra inskolning på det strategiska transportflygplanet Boeing C-17 Globemaster. Sverige är tillsammans med 11 andra nationer delägare i 3 st C-17 som flyger från Pápa Air Base i Ungern och efter inskolningen är det tänkt att vi skall göra en tur på 4 år nere i Ungern."

    http://flyghuvudstaden.se/2010/11/bloggen/det-finns-mer-an-gripen/

    SvaraRadera
  17. @Gustav: Jag tror inte att dessa två är tänkta att ersätta någon av de som hoppat av. Snarare är det inom ramen för den redan planerade raotationen av personal i Ungern.

    SvaraRadera