tisdag 10 augusti 2010

Gästinlägg: Minskad förmåga i bekämpningen av sjömål från land

Vid försvarsbeslutet 2000 ombildades kustartilleriet till amfibiekåren. En av kustartilleriets viktigast uppgifter var att bekämpa sjömål från land. Det skedde med sjöfrontsartilleri och robotar, som man kunde dela in i lätta och tunga i bägge fallen. Robotarna var rörliga medan kanonerna var både fasta och rörliga. Den senaste generationen tungt sjöfrontssartilleri hade kalibern 12 cm och modellbeteckning m/70 för fast och m/80 för rörligt. Den senare var en självgående variant av haubits 77B och kunde skjuta 30 kilometer.

Den senaste tunga roboten var RBS15KA som hade en skottvidd på minst 100 km. Den var en variant på den som finns kvar inom flottan och flygvapnet. Den lätta roboten RBS 17 är kvar i amfibiebataljonerna. Den har ett lasersikte, så den är för närområden.

Precisionsvapnen har ändrat situationen för det fasta artilleriet. Då försvinner skyddet. Det fanns tankar på att skydda pjäserna på olika sätt, till exempel med dimma. Kvar är eld (kustartilleriets luftvärn var oftast 40 mm-pjäser m/46 med optroniskt sikte) och rörelse. Om fast ersätts med rörligt (vilket verkar vara det enda om man inte skulle satsa på luftvärn för varje bataljon) så behålls förmågan. Så gjorde man i Spanien, där man la ner de fasta pjäserna väster om Gibraltar, men behöll de rörliga. Skillnaden mellan fältartilleri och sjöfrontsartilleri är att det senare kräver högre precision och skjuter flackare. Tidligare har använt en hel del pjäser från örlogsfartyg.

Jag har läst i FMV:s tidskrift att Archer/haubits 77BD ska få en förmåga mot sjömål. När blir den klar? Då har det gått minst 15 år sedan sjöfrontsartilleriet lades ner. Hur många kan då skjuta mot sjömål? Det är ett av flera förmågeglapp. Vilken eldledning ska Archer använda vid bekämpning av sjömål? Sjöfrontsartilleriet använde sig mest av radar för att mäta in målen. Även fanns det mätstationer med optronik. Utöver eldledning hade kustartilleriet en stridsledning för att följa och klassificera sjömål (som att skilja egna fartyg från fientliga), där man använde egna och andras radarstationer. Den förmågan användes för att öka beredskapen i de olika bataljonerna och för att beslut om gruppering av de rörliga förbanden. Hur är dagens stridsledning inom marinen?

Med omvandlingen av kustartilleriet till amfibiekåren förlorades förmågan att bekämpa sjömål med landbaserat artilleri. Få se om den förmågan återfås med Archer. Det finns en lätt landbaserat sjömålsrobot kvar, medan den tunga RBS 15KA lades. Samma sjömålsrobot används fortfarande på örlogsfartyg och stridsflygplan.

/Fundersam

26 kommentarer:

  1. Slakten av KA och främst de rörliga komponenterna är en riktigt sorglig historia. 12/80 och RB15KA var två extremt potenta vapensystem, men många år kvar att ge.

    ArtE 740 verkar fortfarande existera, vem vet hur mycket pengar som plöjs/plöjts ner i system. Vars uppgift vara att belysa för ickeexisterande vapensystem..

    http://www.forsvarsmakten.se/sv/Materiel-och-teknik/Sensorer/ArtE-740/

    //Amfbat

    SvaraRadera
  2. Enda anledningen till att Rb 15F (flyg) finns kvar är Gripenaffären med Thailand. Hade inte thailändarna varit så intresserade av sjömålsförmåga hade Sverige klippt Rb 15F också.

    Ett annat förmågeglapp är avvecklingen av Amfs sjöminsystem.

    SvaraRadera
  3. Finnarna har kvar sina Rb 15KA. Väsentliga delar av det svenska systemet finns fortfarande i gott skick. Restaurera systemet, basera på Gotland. Det skulle ge ett kompetent och uthålligt komplement till fartyg och spetsflyg för verkan i stora delar av Östersjön.

    SvaraRadera
  4. Amfbat: Förhoppningsvis kan målen från ArtE 740 läggas in i något system, så att man kan skicka fartyg eller flyg för att bekämpa sjömålen. ;-)

    Wiseman: Minsystemet var bra, men ack så hemligt. Skulle man inte skydda en minering mot röjning?

    Anonym: Precis, något landbaserat är uthålligare än något på fartyg eller på flygplan.

    Fundersam:

    SvaraRadera
  5. Är det någon som har en uppfattning om vad avvecklingen av det fasta kustartilleriet kostat?

    SvaraRadera
  6. Någon har sagt att kostnaden för avvecklingen av fast KA hade räckt till att behålla de moderna anläggningarna i "malpåse" i minst 50 år...

    SvaraRadera
  7. Stockholms skärgård innehöll för inte allt för länge sedan tre KA-brigader (KAB), som innehöll bl.a vardera en amfibiebataljon. Av dessa tre KAB återstår en amfbat, som dessutom skall vara rikstäckande (rikets enda kustförsvarsresurs!). Arma kustförsvar.

    SvaraRadera
  8. @Fundersam

    Känner du till hur mycket ArtE 740 projektet har kostat?

    Jag hörde genom en vän som är/var yrkesofficer inom amf ett svindlande belopp. För något som ingen verkar veta av det ska användas till.

    //Amfbat

    SvaraRadera
  9. @Amfbat

    Jag har ingen aning. Just sådant som inte verkar ha någon funktion känns inte rätt. Sedan kan vi träta här om vi ska köpa nya helikoptrar eller ubåtar eller luftvärnsrobot eller ... I dessa fall vet vi att dessa vapen fyller en funktion, sedan är det frågan om vilken som är viktigast.

    Varför heter det ArtE 740 när det verkar vara en spaningsradar PS-xxx enligt presentationen?

    Amfibiebataljonens lätta robot har sin eldledning (en laserpekare) och resten eldleds optiskt (handeldvapen).

    @ Sumatra

    Dessutom borde det ha funnit åtminstone en bataljon på Sydkusten och en på Västkusten.
    Det är som med RBS 15, en rejäl minskning, men förhoppningsvis lite kunskaper och färdigheter kvar så att det inte tar allt för lång tid att lära upp andra, jämfört med när förmågan har avvecklats helt.

    /Fundersam

    SvaraRadera
  10. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  11. Intressant debatt. Att diskutera RB15 inom Amfibiesystemet är att diskutera realpolitik på flera plan.

    Kustartilleriets RB15KA lades ner personligen av dåvarande ÖB Wiktorin och hade inget med nedläggningen av fast KA att göra. Huruvida han var utsatt för politiskt tryck att avmilitarisera GOTLAND vet jag inte. Någon borde fråga honom.

    Med några operativa RB15-system på Gotland så åker ingen presumtiv fiende ut på Östersjön. RB15 var (är) ett mycket stridsekonomiskt system då man kunde köra runt tomma lastbilar (dummies) vilket omöjligjorde för en fartygsburen inkräktare att ge sig ut på havet utan att först ha raderat bort robothotet. Det är därför RB15 finns kvar i Finland. Förlusterna för en fiende från RB15 skulle inte vara acceptabla. Detta system tillsammans med RB15 inom flottan och flygvapnet skapade ett samlat försvar som ingen vettig angripare ger sig på utan mycket stora förbekämpningsinsatser.

    Fast KA lades ner av kloka kustartillerister själva http://www.aff.a.se/vf024_06.htm då rörlighet var det förbandsskydd som försvarsbeslutens ekonomi medgav. Att snabbt och fysiskt riva upp allt gammalt fast artilleri är också realpolitik. Ur Statens synpunkt så måste anläggningar fysiskt rivas upp med rötterna för annars skapar myndigheter kostnader. Flygvapnet har fortfarande kostnader för verksamhet i Söderhamn (!) med några anställda. Men jag håller med om att miljökraven på återställandet både i tid och rum kostat.

    Varför man river sönder 6 amf-bataljoner till EN (1) är också realpolitk. I alla fall ur arméns synvinkel. Vi har ju idag bara 7 bataljoner själva. Några av oss tror att vi har brigader. Jag har i alla fall träffat personer som kallar sig brigadchfer.

    Men även brigadledningssystemet i Amfibiekåren lade de (vi) ner fast systemen och utrustningen med framgång användes på Balkan av Utlandsstyrkan. Enligt flera andra inom armén har vi i armén ännu inte fått ett ledningssystem som kan matcha det som de nu har lagt ner i Amfibiekåren.

    Inom armén har vi i alla fall lyckas skapa 4 st extra bataljoner som skall kaderbemannas - vilket dock återstår att se. Dessa extra bataljoner skapar ju lite redundans till både materiel- och personalförsörjningen av de 7 insatta bataljonerna.

    Att inte Amfibiekåren lycktas med att också skapa en extra kaderbemannad bataljon är en gåta. Materiel finns nog säkert kvar. Fast vi vet ju svaret.

    Finsk artilleri består av gamla ryska kanoner. Ca 1000st. Finnarnas volymtanke med fler eldrör framför morgondagens till numerär fåtal vapen typ Archer skapar ju också en effektiv försvarsmakt.

    Kanske FMV och även (HKV) förutom att köpa COTS även bör fundera på att återanvända det vi skrotar? Utrustningen var ju bra för bara några år sedan. Här finns guld att spara men då får inte SAAB och BAE Systems kanske så mycket verksamhet. Den fantastiska precision som jag såg KA:s rörliga artilleri 12/80 hade är ju lika effektiv idag. Men vår plan i armén är ju att allt skall vara lika och kontrolleras av oss själva.

    Övningar i det nya insatta försvaret kommer dock att visa att det är en obalans mellan bristande förmågor vad avser understöd - tungt understöd i förhållande till anfallande trupps uppgifter. Att lägga bombmattor med artilleri är inte aktuellt idag eller imorgon utan man behöver Archers precision men i volymer. Kustartilleriets 12/80 pjäser hade nästan lika bra precision av vad jag sett. Undrar om pjäserna är skrotade?

    Att lita på flygunderstöd tillsammans med det fåtal pjäser vi har kvar (eller kommer att få) kommer att kosta förluster – men först vid insats.

    Realpolitik slår dock åt båda håll. Det blir svårare och svårare för Försvarsmakten att ta fram nya system när det finns delvis anonyma bloggare som framgångsrikt påvisar nackdelarna med olika förslag. Ta bara debatterna om GLI/NOC där Försvarsmakten nu tvingas redovisa alla kostnader och all operativ effekt som innefattas av GLI/NOC. Med några RB15 på Gotland kanske inga stridsvagnar behövs förrådsställas där?

    Inom armén har vi alltid önskat oss ett tungt robotvapen. RB15 skulle duga bra.

    SvaraRadera
  12. vem tror på allvar att amfibiekåren kommer att överleva den förbandsslakt som skall finansiera användbarhet och tillgänglighet i IO14?

    /Stefan Löfwing

    SvaraRadera
  13. @Stefan Löfwing, tyvärr har du nog rätt..

    Mina gissningar är att amfbat kommer 'överleva' genom att kallas 'skyttebataljon med amfibiekompetens'. Amfibiekompetensen tar sig uttryck att ett fåtal officerare sysslar med grunderna inom skärgårdskrigföring. Efter några år kommer den så kallade 'amfibiekompetensen' rationaliseras bort.

    Sedan finns bara stridshinderbanan och båtresorna med waxholmsfärjor till Utö kvar som mycket indirekt kan relatera till fornstora dar.

    /Realist - som när det begav sig utbildades inom 2.Amfbat

    SvaraRadera
  14. @ Huginn...

    Ett RBS15 KA-system skall inte vara ute och köra på vägarna - ens med dummies. Göm bilarna i bussgarage, lador, tunnlar eller motsvarande. Låt dom vänta där tills "vitögat" syns. Rulla sen ut, skjut robotarna mot ett eller flera mål och hoppas sen att lastbilen inte bekämpas på väg till nya gömstället.

    Stridsvagnarna och marktrupp behövs nog för att hålla en mindre luftlandsättning stången.

    Det här ser förresten ut som ett KA-skott från 2008. ;-)

    http://mediabank.saabgroup.com/saab30/Standard/Thumbnail.ThumbnailServlet?recordView=searchResult_RecordInfo&catalogID=2&recordID=2502&imageSize=380

    SvaraRadera
  15. Att RBS15 KA fortfarande behövs råder knappast något tvivel om. Däremot har jag svårare att fälla några tårar över förlorad "amfibiekompetens". KA var alltid ett defensivt vapenslag med bekämpning av sjömål som uppgift. Att sedan KA:s närskyddsförband under ett par år när KA letade nya uppgifter fick leva ut sina USMC-fantasier är väl inget att dra några stora växlar på?

    SvaraRadera
  16. @anonym 11 augusti 2010 20:50
    Förstår uppriktigt sagt inte vad du menar med att amfibiekåren under ett par år skall ha fått leva ut sina USMC-fantasier.

    Kustartilleriet och sedemera amfibiekåren har under en väldigt lång tid opererat med kvalificerade förband i skärgårdsmiljö. Inte minst kustjägarna utgör ett gott exempel på detta.

    Det som hänt på 90-talet är att de har fått betydligt bättre material till förfogande i och med tillförandet av stridsbåt 90. Man har snudd på gjort ett lika stort kliv framåt som när armén mekaniserade sina cykelskytteförband (även om man tidigare hade 200-båtarna).

    Synd att man liksom med övriga försvaret inte väljer att utnyttja den material man köpt in.

    Cliff Barnes

    SvaraRadera
  17. 'USMC-fantasier' är väl arméns nyuppfunna huvuduppgift. NBG har mer gemensamt med USMC än vad amfbat har.

    :)

    //Amfbat

    SvaraRadera
  18. @Amfbat och Cliff Barnes

    Visst har du rätt i det Amfbat - det som kännetecknar USMC och Royal Marines och andra är just den expeditionära förmågan. Men många Kustartillerister både då och nu försökte ofta få dessa förbands status att "smitta av sig" på KA, fastän de senare som sagt främst varit ett defensivt vapenslag vars uppgifter var raka motsatsen till det offensiva marininfanteri andra länder marinkårer/motsv oftast har. Att Kustjägarna är tuffare än tuffast förändrar ingenting.

    Men när invasionshotet och därmed KA:s traditionella roll försvann under 90-talet hamnade fokus istället på markstridsförbanden - äntligen hamnade strålkastaren på de som agerade som "riktiga" marines och de fick visa hur modiga de var med sina stridsbåtar och sina granatsprutor. Det är det jag lite raljant menar med USMC-fantasier. Från biroll till huvudroll, så att säga. Komplett med namn och kostymbyte - Royal Marines-basker till alla (eller är det bara en slump att just AmfibieKÅREN har bronsmärke i baskern, precis som storebror?)

    SvaraRadera
  19. Bronsfärgat märke är lika lite slump som valet av färg på baskern. Jämför med fallskärmsjägarna och pansartruppernas val av basker och märke med utländska motsvarigheter.

    :)

    SvaraRadera
  20. Nu vill jag inte att vi hänger upp oss allt för mycket på utländska förebilder, även om jag förstår att mitt raljanta första inlägg inbjöd till detta. Min poäng är att KA i praktiken lagt ned sig själva, eller åtminstone lagt grunden för sitt eget nedläggande. Visst fanns det en viktig kompetens i organisationen och den låg i fast och rörligt artilleri mot sjömål, robotar och minor. Den kärnkompetensen verkar man nu självmant ha gått ifrån för att istället satsa på markstridsfunktionen och därmed konkurrera med armén. För eller senare kommer någon ställa frågan om det verkligen är hållbart att ha en separat organisation bara för att sätta upp en lätt skyttebataljon?

    SvaraRadera
  21. Anonym 11:12.
    Man har behåll stora delar av "amfibie" funktionerna,modifierat dessa efter vad som faktiskt går att motivera i dagens försvar. Du glömmer också att IO14 sattes av HKV. Där har förbanden haft små möjligheter att påverka vad som ska hända.

    Vidare kan stora likheter dras till USMC som haft en liknande utveckling som amfibiekåren. USMC är idag det förband man först sätter in oavsätt insats. De tekniktunga armé enheterna är logistiskt svåra att ta brohuvuden med och osmidiga. Därför har USMC fått i stort sätt alla de uppgifterna som man är ämnade till dock inte i sin "rätta miljö" Vi kan ju ta Tchad som exempel här i sverige.

    Många har inte förstått att amfibiekåren själva inte riktigt valt. Dom har anpassat sig. det är inte samma sak som att välja.

    Amfibieförmågan kommer finnas kvar. Långt efter IO14. Men som någon sade lätt amfibieskyttekompani med amfibiekompetens, en bra lösning anser jag. Då kan man lätt återta kompetensen. Men är inte det också en utveckling?

    Det är just därför som vi inte får lägga ner LBB. Att flytta halva bataljonen till LG är förövrigt vansinne! Men en helt annan historia.

    Men nu ska vi inte glömma att vi inte får lägga ner fler förmågor eller för förband. I vissa av debattörernas inlägg kan man läsa syniska små värderingar komma fram. Inse nu bröder att vi måste rå om vårat bo. Förbands revaliditet är bra det kan hjälpa oss framåt. Men att öppet motarbeta något är ju helt idiotiskt!

    För övrigt finns det många bra inlägg om gammla ka. Men låt oss nu inte gråta över spilld mjölk. Tyvärr ser vi för ofta bakåt i bloggarna. Nu ska vi återta medans vinden blåser åt rätt håll. Vi ska återta innom många områden.

    Mycket bra bloggar om luftförsvarsförmågan CI.

    Fortsatt trevlig semester/
    För ett enat försvar i HKV

    SvaraRadera
  22. Jag håller inte med om att utvecklingen har varit densamma i USMC som KA/AMF. USMC har alltid varit ett förband som går först in, eller ibland ensamt in. Likaså Royal Marines. Det är liksom hela syftet med dessa förband, det är därför framförallt USMC är ett litet FM i sig med eget flyg, etc. USMC har ingen "rätt" miljö, det är ett förband som skall kunna verka överallt. Så har det alltid varit. 'Marines' syftar inte på att man skall verka särkilt i kustmiljö, utan på den expeditionära förmåga som utvecklades naturligt p g a att man följde Flottan.

    KA har alltid varit något helt annat, men ville bli som USMC, ett offensivt istället för defensivt förband. Men Sverige är för litet och har inte samma behov som US eller UK. Under invasionsförsvarets tid var vi inte expeditionära över huvud taget, nu skall vi tydligen bara vara expeditionära. Då fanns det inte plats för någon marinkår (hur gärna en del inom KA ville se sig som en sådan), nu är hela FM en marinkår.

    Därför menar jag att om AMF inte längre vill hålla på med bekämpning av sjömål, minstrid, etc, så kan man lika gärna lägga ned kåren och vika in amfskyttet under armén som ytterligare en lätt infanteribataljon.

    SvaraRadera
  23. Amfibibataljonen är en utveckling från det gamla Kustjägarkompaniet och dess verksamhet har från början varit en av huvuduppgifterna för Kustartilleriet. Amfibiesystemet har aldrig varit en ersättare för sjöfrontsartilleri eller fasta mineringar. Det har varit och är en enhet som ska kunna säkra sjöinfartsleder alternativt förhindra att motståndaren nyttjar dessa, genom vår världsunika skärgård. Oavsett om det handlar om ost- syd- eller västkusten.
    Däri ligger markstridskompetensen att dvs att kunna ta grupperingsplatser för sjö- och luftmålsbekämpande system samt slå fiende på öar längs dessa leder.

    Då hotet mot Sverige genom en landstigning, för närvarande, inte kan anses vara direkt överhängande har omvärldens (övriga FM) legat på vad som verkar vara en "jägarbataljon sjö".
    Men, man måste bestämma sig för vilket hot som FM ska kunna möta innan man raljant uttrycker sig att amfbat ska läggas ner. Är det förmågan att försvara Sverige, ja då är amfbat en viktig komponent mellan flottan och armén men om vi ska kunna verka utomlands som fredsbevarande styrka (eller framtvingande), ja då är nedläggningsfrågan relevant.
    Med samma argumentation ska då alla tunga mekaniserade förband avvecklas, för stridsvagnar kommer inte skickas utomlands. Då frigös pengar.

    Amfibiebataljonen ska istället ses som ett tydligt exempel på det vägskäl FM står inför, vilket fokus som ska råda när framtidens försvar formas, och därigenom kan inläggets ursprungsfundering besvaras, behövs ett långräckviddigt sjömålsbekämpande system i FM

    SvaraRadera
  24. Det tål att påpekas att Visbyklassen EJ hunnit med att skjuta RBS 15 innefrån sitt skyddade utrymme rakt under bryggan och rakt ovan stridsledningscentralen.

    RBS 15 avses skjutas från utrymmet som utgør enda passagen från førliga inredningen till det aktra lastdæcket.

    SvaraRadera
  25. Rekommenderar det här inlägget.

    http://articles.latimes.com/2010/aug/12/world/la-fg-gates-speech-20100813

    Dra sedan paralleller med vår egen Amfibiekårs mission i Tchad samt det potentiella ersättandet av Amfibiekåren med en Armébataljon med huvuduppgift i kustmiljö.

    SvaraRadera
  26. Center for Strategic and International Studies hade en diskussion om USMC efter Afghanistan för ett par veckor sedan; finns på C-SPAN:

    http://www.c-span.org/Watch/Media/2010/08/03/HP/A/36525/CSIS+Military+Strategy+Forum+on+the+PostAfghanistan+Marine+Corps.aspx

    SvaraRadera